Företrädesrätten får inte försvagas - Flamman

Ännu är inte avtalsförhandlingarna något samtalsämne vid fikarasten på SSAB. – När människor känner att det berör dem själva kommer det nog att bli annorlunda, säger Patrik Renfors.

Flamman 2010-03-25: Arbetsgivarsidan och industrifacken har ännu inte närmat sig en överenskommelse. En strejk kryper allt närmare. Men på SSAB i Oxelösund är det ännu inget som oroar särskilt mycket.


– Klubbstyrelsen här börjar göra sig redo och undersöka hur det kan bli vid en strejk, säger Patrik Renfors.
Patrik Renfors arbetar som elektriker på stålverket SSAB utanför Oxelösund. Dessutom är han politiskt aktiv inom Vänsterpartiet och fackligt aktiv inom IF Metall. Vi träffas strax innan han ska gå på sitt eftermiddagsskift.
– Industrin är till ytan är lika stor som Monaco, skojar han när vi står utanför industrigrindarna på parkeringen.
Trots att klubben så smått börjat ställa in sig på att det faktiskt kan bli en strejk, har det i skrivande stund, tisdag, ännu inte lagts några varsel från IF Metall. Däremot har Pappers och Grafiska varslat om blockad för bland annat övertid. Till LO-tidningen har Pappers ordförande Jan-Henrik Sandberg sagt att förhandlingarna står helt stilla och att arbetsgivarsidan nonchalerar facken.

På fikarasterna på SSAB pratas inte om avtalsförhandlingar eller en förestående konflikt. Inte ännu i alla fall.
– När människor känner att det berör dem själva kommer det nog att bli annorlunda.
Möjligen är många fortfarande lite tilltufsade efter krisåret, då koncernen sade upp närmare 350 personer i Oxelösund.
Patrik Renfors är även kritisk till att IF Metall centralt gick med på krisuppgörelsen, där arbetsgivare fick möjlighet att förhandla sig till arbetstidsförkortning med sänkt lön.
– Nu är det ännu svårare att föra vettiga förhandlingar, det har pressat tillbaka hela arbetarrörelsen.
Men trots det, tror han inte att det enbart är en dålig tidpunkt för facket att driva sina krav.
– När det börjar gå lite bättre igen är företagen livrädda för att tappa fart i produktionen, det gynnar oss.

Bemanningsföretag
SSAB går nästan för fullt igen. Företaget har förhandlat till sig en del nya visstidsanställningar. Något som facket inte direkt jublar över, men accepterar som en kompromiss för att hålla undan bemanningsföretag.
– Det absolut värsta vore om företrädesrätten försvagades. Skulle den försvinna skulle inte folk ha något att säga till om.
Det Patrik Renfors syftar på är en av knäckfrågorna i förhandlingarna. Facken vill ha regleringar för att undvika att arbetsgivare kringgår företrädesregler om återanställning genom att ta in personal från bemanningsföretag. De senaste åren har det funnits flera uppmärksammade fall där personal har sagts upp och där alla, eller vissa av dem, kommit tillbaka till samma arbetsplats genom inhyrning.

Lönesänkningar i praktiken
Patrik Renfors menar att ett slopande av företrädesrätten framför allt skulle slå mot kvinnor och könsfördelningen på arbetsplatser.
– Det är först på senare år som det börjat komma in lite mer tjejer inom industrin. De fick gå först när det blev uppsägningar och skulle företrädesrätten försvinna skulle de alltså kanske inte komma tillbaka heller när företagen nyanställer igen.
Samtidigt är det inte bara företrädesrätten som parterna står långt ifrån varandra i. Även lönerna är omdiskuterade. Mellan de opartiska ordförandena har kommit med ett förslag om ett ettårigt avtal med löneökningar på 0,7 procent. Facken kallade det ett skambud och påpekade att det med inflationen inräknad skulle innebära reallönesänkningar.
– Jag förstår inte oponas bud. Arbetsgivarna borde tänka lite längre, om människor ska köpa deras produkter måste de ha pengar i plånboken.
Vi pratar lite om den närmaste framtiden och hur förhandlingarna kan komma att sluta.
Han hoppas att en eventuell konflikt inte kommer bli alltför långdragen, något som skulle kunna göra det svårare att få med sig människor. För familjer där båda vuxna är anställda vid samma industri kan en 80-procentig strejklön vara en knäck för ekonomin. Även om situationen inte är där ännu finns många frågetecken i luften kring hur en konflikt skulle kunna bli.
Patrik Renfors ser det inte som nödvändigtvis negativt om metallfacken inte sätter norm genom att vara först ut med att teckna avtal. Han hoppas att IF Metall kommer att varsla om konflikt, han ser mer än gärna sympatiåtgärder för att stödja Handels.

Jag frågar Patrik Renfors om han hoppas på strejk.
– Ja, det gör jag. IF Metall har dessutom inte strejkat på väldigt länge, så vi har en strejkkassa att ta av, tillägger han och skrattar lite.

Anne-Li Lehnberg