Vänsterpartiet sätter tydliga spår i det rödgröna arbetet. Regeringens lagförslag efter Lavaldomen öppnar för lönedumpning och illojal konkurrens. Om vi inte lyckas stoppa förslaget nu kommer vi, om vi vinner valet, att riva upp lagen, skriver Sven-Erik Österberg (S), Josefin Brink (V) och Ulf Holm (MP) idag på SVD:s debattsida Brännpunkt. Läs här - Vi är redo att riva upp Lavallagen
Det lagförslag som nu ligger på riksdagens bord, med anledning av Lavaldomen i EG-domstolen, öppnar för lönedumpning och illojal konkurrens. Om lagförslaget genomförs innebär det historiska inskränkningar av fackets rätt att fritt förhandla och teckna kollektivavtal med utländska företag och av rätten att använda stridsåtgärder för att få ett avtal till stånd.
Här är ytterligare en kongressmotion som jag har skrivit till v-kongressen i maj.
Våra tre rödgröna partier har nu enats om hur vi vill utforma sjukförsäkringen om vi får väljarnas förtroende efter nästa val. Vi har lagt grunden och tar strid för en modern sjukförsäkring. Sedan regeringsskiftet 2006 har sjukförsäkringens förmåga att ge trygghet försämrats kraftigt. Tuffa krav på den enskilde att ta sig ur ohälsa och sjukfrånvaro för att komma tillbaka till arbete har inte balanserats med stöd och hjälp för att så kunna göra. Att stärka individens rättigheter är extremt angeläget. Det ser vi utifrån vilka oacceptabla konsekvenser dagens sjukförsäkring med strikta tidsgränser och minimal individuell hänsyn får för sjuka människor. Vi har åtskilliga gånger riktat skarp kritik mot regeringen om hur sjukförsäkringen lägger en ensidig press på den som är sjuk, utan att hänsyn tas till om de rätta förutsättningarna finns på plats för att återgång i arbete ska vara möjligt. Att den rödgröna överenskommelsen om sjukförsäkringen tar sikte på rehabiliteringssatsningar välkomnas.
Beskeden om en höjning av inkomsttaket i sjukförsäkringen, det vill säga gränsen för vilka inkomster som ersätts av försäkringen, och en ersättningsnivå på 80-procent utan nedtrappning är enligt oerhört angelägna för att värna försäkringens värde och människors tilltro till den. Enligt uppgörelsen så ska vi direkt avskaffa regeringens omänskliga stupstock i sjukförsäkringen efter 550 dagar. Vi är överens om att sjukförsäkringen på sikt ska omfatta fler än i dag och att taket höjs till tio basbelopp. De som utförsäkrats av regeringens regeländringar ska återförsäkras om de behöver det. Individuella prövningar ska göras successivt och vi vill ha avstämningspunkter med tydliggöranden om när individen har rätt att få aktiva insatser – inte tidsgränser som gör att man kastas ut i försäkringslöshet.
I tidningen kommunalarbetaren kan man läsa att under 2011 tänker vi tre partier också avskaffa prövningen mot hela arbetsmarknaden efter 180 dagar, även om arbetsförmågan fortfarande ska prövas bredare än hos den befintliga arbetsgivaren. Möjligheten att neka människor sjukpenning kommer att finnas kvar med en rödgrön regering. 80 procent i ersättning och höjt tak i sjukförsäkringen kan dock få vänta på att genomföras och karensdagen kommer att finnas kvar.
Mycket är bra i överenskommelsen, men så kan vi inte ha det med karensdagen som de borgerliga införde under bildtregeringen 1991-1994. Är vi nu nöjda men den tillbakagången, bara för att de införde karensen så behöver den inte vara en norm? Vi ska inte bara göra återställare från nuvarande regering, vi måste gå djupare än så.
Vad tycker Vänsterpartiet i den här frågan? Jag som aktiv Vänsterpartist vet jag att vi vill avskaffa karensdagen på nationell nivå, men vet väljare det? När uttryckte vi den viljan senast? Partiet menar att vi ska ta bort karensdagen för att den gör att sjuknärvaron ökar och risken att fler blir smittade är överhängande, men borde vi inte ha drivit frågan hårdare. Har vi ens drivit den?
Det borde inte vara svårt att ”köra över Miljöpartiet” då även socialdemokraterna har kongressbeslut på att ta bort karensdagen. Vi borde driva på om att ta bort karensdagen i den breda parlamentariska utredningen som har föreslagits. Det kan finnas flera anledningar att gå till arbetet när man är sjuk. Det kan handla om arbetsmoral, men också ekonomiska överväganden. För nattarbetande personal kan sjukfrånvaro en natt innebära ett ganska stort avbräck på lönen. Alla är nog överens om att vi måste vidta alla tänkbara åtgärder för att hejda och stoppa de smittsamma virus och sjukdomar som nu förekommer året om. Vi har till exempel vinterkräksjuka, vi har nyligen haft problem med svininfluensan och andra smittsamma sjukdomar. Vad kostar inte det för samhället då arbetare biter ihop, går till jobbet trots sjukdom helt febriga och smittsamma? Att gå till jobbet sjuk kan innebära att vi får mer långsjukfrånvaro på halsen.
Jag yrkar att
Vänsterpartiet ska arbeta hårt för att lyfta bort karensdagen vid sjukdom, det är ett måste för att komma ifrån sjuknärvaron.
Här är en motion som jag skrev till partikongressen i maj, jag får hoppas på bifall. Nu till motionen i fråga.
Ta genast bort regeringens ”förenklingar” i studieledighetslagen, de drabbar facken!
I gällande lagstiftning finns det inget krav på anställningstid för fackliga studier. Med det förslag regeringen har lagt fram så införs en kvalifikationstid som innebär att medlemmen ska ha varit anställd i minst sex månader eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren för att ha rätt till studieledighet. Regeringen vill även införa att arbetstagaren ska anmäla studieledighet till arbetsgivaren minst två månader innan ledighetens början. Om det vill sig riktigt illa kan det dröja så länge som 14 månader för en nyanställd att få gå en facklig utbildning som är längre än en vecka. Först är det sex månaders kvalifikationstid, därefter ska anmälan för studieledigheten vara inlämnad till arbetsgivaren minst två månader innan kursstart och sedan kan arbetsgivaren skjuta på ledigheten i ytterligare sex månader.
Regeringen har lagt förslag om förändringar i studieledighetslagen som de menar ska minska företagens administrationskostnader. Men för fackens medlemmar kommer det bli allt svårare att få ledigt för fackliga studier. Nu gäller det att vi agerar så att förändringarna rivs upp. Den fackföreningsfientliga regeringen har planerat att den nya lagen ska börja gälla från och med den 1 augusti i år. Fredrik Reinfeldt säger att de inte ska försämra i arbetsrätten, men här ser vi ett tydligt exempel på stora försämringar för fackföreningarna om lagen träder i kraft, det tar bort vår möjlighet till snabba utbildnings insatser för medlemmarna.
Vidare föreslås att arbetsgivarens informationsskyldighet som finns nu gentemot den fackliga organisationen begränsas när det gäller information om beslut som går medlemmen emot. Om MBL och informationsskyldigheten och till den fackliga organisationen begränsas, kommer det att kraftigt försämra möjligheten för de förtroendevalda att hjälpa medlemmar som får problem vid ledighet för studier. Jag yrkar att:
Vänsterpartiet vid valvinst ska jobba för att vi ögonblickligen återställer regeringens nya utbildnings- samt fackföreningsfientliga lagstiftning, som förorsakar att det införs en kvalifikationstid, som innebär att medlemmen ska ha varit anställd i minst sex månader eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren för att ha rätt till studieledighet.
Idag klubbas med stor sannolikhet beslutet på kommunstyrelsen. Vänsterpartiet och Socialdemokraterna säger ja till kommunal decentraliserad mat och nej till högeralliansens privatiseringsförslag. Det lösgör även plats för ett tiotal nya vårdplatser på äldreboendet Björntorp, där maten idag lagas. Flera frågetecken återstår det finns t.ex. dietistutbildning och det behövs någon till m.m.
Det blev igår panik för personalen, då tidningen dök upp på arbetsplatsen och sade att det köket ska bort, vad tycker ni om det? Förvisso hade förankringen kunnat ske bättre, men de har deltagit i konsultrapporten som pekar på de vi har pekat på hela tiden.
Förslaget till beslut på Kommunstyrelsen är att ge kommunchefen i uppdrag att utreda frågan ytterligare.
Dock ligger ideerna helt i linje med vad (S) och (V) tycker men flera frågetecken måste utredas innan beslut. Givetvis även info och MBL-förhandlingar med personalens fackliga ombud.
Klicka här för att komma till sörmlandsradions inslag.
Jag är fullt medveten om att Vänsterpartiet kommer att stå inför många kompromisser, om vi rödgröna vinner valet. Dock är det ännu viktigare att påpeka att vad vi står för och vad som är en kompromiss är vitt skilda saker. Vänsterpartiet måste hålla kompassriktningen betydande åt vänster och ta fram en träffsäker sakpolitik, som påtagligt berör många löntagare, arbetslösa och sjuka. Vi kan inte vara nog tydliga.
I Vänsterpartiets förra skuggbudget fanns det många bra tankar runt A-kassan. Det mesta var synnerligen bra, men vi kan bättre. I Vänsterpartiets budgeterade a-kasseförslag föreslogs i korthet en slopad arbetslöshetsavgift, vilket ger en medlemsavgift i a-kassan på max ca 100 kronor i månaden, höjning av den högsta dagersättningen från 680 kronor till 970 kronor, höjd lägstaersättning med 100 kronor i månaden, återinförd rätt att deltidsstämpla i 300 dagar och avdragsrätt för medlemskap i a-kassa och fackförbund.
Vi skall se till att jobba för en god omställningsförsäkring som ger en rejäl inkomsttrygghet under arbetslöshet, det innebär att den arbetslöse tillförsäkras rimliga möjligheter att söka jobb där kompetens tillvaratas, då är det nödvändigt med avsevärda förändringar. Ersättningsreglerna har försämrats omfattande sedan regeringsskiftet. Det var inte heller helt bra innan, vi ska inte bara återställa - vi ska se till att vi får en fullgod helhetsbild över situationen. Vi måste helt enkelt lägga ribban betydligt högre.
Nästan alla försämringar som högern har utformat, drabbar de personer som är långvarigt arbetslösa eller som före arbetslösheten inte lyckats få arbete med arbetstid som motsvarar kvalifikationstiden. De sämst ställda drabbas alltid värst. Alliansen har lyckats gräva klyftorna djupare mellan fattig och rik, mellan arbetare och arbetslös och det måste vi förändra. Vi ska våga vara vänster. Regeringens höjning av avgifterna har fått många att lämna a-kassan. Att så många nu står utan skydd vid arbetslöshet är ett stort problem. De låga försäkringsutbetalningarna från A-kassan innebär även problem för de med jobb, då pressas lönerna ner och folk tvingas att ta låglönejobb.
Vänsterpartiet måste jobba för att karensdagarna i A-kassan minskas och på sikt elimineras. Det är viktigt att vi fortsätter sätta fokus att höja taket som föreslogs i skuggbudgeten, men det är allvarligt att vi inte sätter fokus på att höja A-kassan till 90 % nivå. Det är särskilt viktigt för lågt betalda kvinnor, som sparkas från kommunala jobb, tack vare en cynisk skattesänkarhögerpolitik. Vi har gjort det förr, men kravet har blivit allt klanglösare.
Vi åter lyfter kravet på att höja A-kassan till 90 %, det är en klar feministisk vänsterpolitik som riktar sig till människor som jobbar eller har jobbat i kvinnodominerade sektorer.
Vi jobbar för att karensdagarna i A-kassan minskas och på sikt elimineras.
Vi arbetar fram en politik angående människors försäkringskvalifikationstid och hur vi ska underlätta för de berörda, när de har tvingats gå ur A-kassan efter tidigare medlemskap.
Vi fortsätter med de A-kassaförslagen som var i förra budgeten, men jobbar in en större helhet.
Hej jag är gruppledare i (v) Oxelösund, därtill har jag en del fackliga uppdrag i IF-Metall, men även styrelseuppdrag i ABF. Annars jobbar jag treskift som elektriker på SSAB eller umgås med tjejen, kompisar och spelar gitarr.
