HUSHÅLLSNÄRA TJÄNSTER
Den här roliga men beskrivande bilden hittade jag på Vänsterpartiet i Vingåkers hemsida. Bilden talar sitt tydliga språk. Läs gärna också inlägget - Pigan, drängen, backstugesittaren och Storpatron!
Här är dessutom en gammal sångtext skriven av KG, som är ett mina favoritpunkband. Låten är från den mörkblå eran 91-94, då den förra högerregeringen också hade en välfärdsslakt. Särskilt det sista stycket står sig ännu idag. Är det de nya Moderaterna vi talar om???
PIGAN OCH DRÄNGEN
Hon jobbar som piga
Han jobbar som dräng
Hon måste niga, han skall bocka för sin peng
Han är från Tallinn och stryker morgontidningen, åt herr'n
Hon kommer från Riga och bäddar sin herres säng, å refrängsväng
De är förbjudna att prata med varann
Och det bestämmer Herr adelsman Tyrann
Du kanske tvivlar, men sagan den är sann
Pigan får aldrig sin man
Husets herre är stenrik, bor nästan i ett slott
Visst är han ensam men han lever flott
Drängen jobbar ute, han får aldrig gå in
Pigan står vid fönstret och vinkar åt kärestan sin, å refrängsväng
Pigan städar och serverar herr'n sin mat
Hennes lön, betalas av vår stat
Som subventionerar, förmögnas tjänstefolk.
Det går på skatten, Kamrat!
2 comments:
Jag förstår inte varför hushållsnära ska anses fult. Är det fel personer som har kommit med förslaget?
I mitt jobb som snickare är jag ofta hos privatpersoner och jobbar.
Är det dåliga människor för att dom inte kan lägga sitt eget tak? Nej, varför skulle dom vara det? Dom är säkert bra på andra saker. Dom kanske är mästare på att tvätta och stryka och ser som sitt kall i livet att göra det mot betalning av andra människor. Kanske dom t o m kan starta eget en dag.
Vilken tur att vi är bra på olika saker.
Vad synd att det ena ska anses naturligt, medan det andra är fult.
Att du är där och snickrar är en sak och att det finns rotavdrag för att få igång en hel byggbranch. Dock är det inte bra sätt att använda pengarna på att subventionera överklassens ekonomi till att antälla pigor och drängar. Vi förbjuder inte dem att anställa till vanliga villkor. Alliansens förslag om skattesubventioner för hushållsnära tjänster skulle kosta 1,25 miljarder kronor för 2000 arbetstillfällen. Om man i stället anställer vårdbiträden räcker samma summa till 5 000 arbetstillfällen.
Varför ska vi använda statens pengar till att anställa städerskor på Östermalm, när vi för samma pengar kan anställa minst lika många i hemtjänsten eller i landets skolor?
Hur mycket kostar de borgerliga partiernas förslag om att subventionerna de så kallade hushållsnära tjänsterna? Själva publicerar de inte sina underlag, så vi i vänsterpartiet lät riksdagens utredningstjänst räkna på det. Vi utgick från mycket snälla antaganden: att bara 10 procent av befolkningen skulle använda subventionerna. Vi antog dessutom att de i genomsnitt bara skulle använda hälften av maxbeloppet, som ligger på 50 000 kronor i skattesubvention per år. Trots det blev den beräknade kostnaden för staten hela 17 miljarder - inte ett litet sidospår i deras budgetförslag, utan en av de största posterna på deras lista. Skulle alla de borgerliga väljarna använda subventionerna, i rakt stigande grad från 0 till 100 procent, skulle kostnaden hamna på över 80 miljarder kronor. Det vore en sak om det här överklassavdraget hade lanserats som en borgerlig variant på keynesianism: att staten ska sätta fart på ekonomin genom utgiftsökningar. Då skulle städjobben delvis finansiera sig själva genom minskade utgifter för a-kassan. Det hade varit politiskt spännande: vänsterpartiet vill få fart på ekonomin genom att anställa i skolorna och i sjukvården, de borgerliga partierna vill få fart på ekonomin genom att anställa i villorna i Djursholm. Tyvärr har de mycket tydligt markerat att keynesianism är det sista de vill. Med andra ord: det här förslaget ska finansieras genom deras vanliga politik om att göra vardagen dyrare: det ska kosta mer att ha a-kasseförsäkring, att äga fordon, att åka kollektivt och så vidare. Städavdragen betalas då genom att framförallt låg- och medelinkomsttagare får mindre pengar i plånboken. Den minskade köpkraften leder i förlängningen till att till exempel handeln och tjänsteföretagen får säga upp folk, vilket mer än balanserar de nya arbetstillfällena hos överklassen. Det skulle vara intressant att se opinionsundersökningar i frågan. Har de borgerliga väljarna tänkt sig att de ska använda den här subventionen i stor skala? I så fall kommer de borgerliga behöva starta om från scratch med sitt budgetförslag. Eller är det bara ett exklusivt fåtal som anser sig ha råd med städtjänster? I så fall kan frågan mycket väl vara politiskt död, eftersom den ändå kommer vara ordentligt kostsam. Det borgerliga förslaget om billig städhjälp för de rika är ett höftskott som de inte förstått att reda ut. Vår gissning är att de övertygats med fina ord från tjänsteföretagens intresseorganisation Almega - som länge varit politiskt drivande i frågan - och sedan köpt en modell utan att syna den närmare. För en sak är tydlig: det går inte att försvara förslaget utan att argumentera på keynesianskt vis. Skulle de mot förmodan slå in på den vägen, hamnar de från askan i elden. Varför ska vi använda statens pengar till att anställa städerskor på Östermalm, när vi för samma pengar kan anställa minst lika många i hemtjänsten eller i landets skolor?
Post a Comment