Sunday, March 19, 2006

Musik & politik - på liv och död.


Hej, här kommer ett annorlunda tips dels om en välskriven krönika, men även några nostalgiska tips om musikaliska vänsterinfluenser.





Det här inlägget tenderar att säga mer om mig själv och mina intressen utanför politikens område än brukligt. Jag har inte bara politken som stort intresse, jag spelar själv ganska ofta gitarr och är mycket musikintresserad. Dock går inte intressena isär - utan de integrerar och färgar varandra märkvärt. Jag ska tipsa om Inge Johansson från rockgruppen International Noice Conspiracy som skriver en oerhört tänkvärd krönika, den ligger upplagd på Asta Kasks hemsida. (Ett av mina gamla favoritband.) Här är ett axplock ur krönikan.

"Kanske hade inte Sverige sett så drastiskt annorlunda ut idag om inte Palme mördats? Palme var ju trots allt en produkt av sin tid. Det fanns en stark vänster då, både i Sverige och internationellt. Men socialdemokraterna skulle tids nog ändå ha kapitulerat inför den nyliberalismen. Men med Palmes död så dog en socialdemokratisk ideologi som hade skapat ett välstånd som inte hade en jämlike någonstans på jorden, och som fungerade. Det kanske till och med fungerade ”lite för bra”, så det stod i vägen för andra politiska intressen och det var kanske därför Palme mördades? Vem vet?. För jag tror inte att Palme, om han levde idag, hade accepterat slakten av välfärden och han hade definitivt inte visat den flathet som regeringen gör i t ex Palestinafrågan eller Irakkriget. Han var inte den sortens politiker som bara ville balansera budgetar. Han ville väcka känslor. Ofta så önskar jag att Palmes röst, med sin internationalistiska och anti-imperialistiska trovärdighet, hade hörts idag.//

Mina föräldrar blev arbetslösa. I skolan och på TV sa dom till mig att ”Sverige hade levt över sina tillgångar” och därför skulle studiebidraget sänkas och förförra årets läroböcker återanvändas. Så var det under Bildts högerregeringen, och jag är säker på att det blir minst lika illa under regeringen Reinfeldt. Hur mysig han än framstår i TV så får vi aldrig glömma att han faktiskt är moderat. Många som läser är kanske av samma åsikt som vissa av mina vänner – att det spelar ingen roll vilken regering vi har, för alla politiker ändå bara är hycklade karriärister. Politik är skit och total anarki ska det vara! Och varför rösta när politiker ändå bara ljuger och inget händer? Visst, jag kan förstå att många känner så. Men jag vet att det kommer att göra skillnad om det blir en vänster eller högerregering i höst. Det kommer att göra skillnad för arbetslösa, för studerande, för ensamstående föräldrar, för arbetare inom den offentliga sektorn, för pensionärer, för sjukskrivna. Alla vi som inte föddes med pengar och privilegier - vi kommer att få det sämre! Det kanske är värt att slita sig från ”Big Brother” en stund för att gå och rösta på valdagen? Jag har tänkt göra det i alla fall. Jag lovar att man kan vara punk ändå - trots att man röstar. För är det något som jag lärde mig förstå den där morgonen 1986 så är det att politik kan gälla liv eller död. "


Det var just min förkärlek för punkmusik - med det mörkt röda idealet, som jag har att tacka för att jag började engagera mig i vänsterpolitiken. Då särskilt punkbanden Asta Kask, Strebers, Dia Psalma, Charta 77 och Radioaktiva Räker.

Numera spelar jag själv inte i ett punkband, utan på ålderns höst spelar jag in mycket lugnare alster i min "hemmastudio" dvs. datorn när tid finnes.
Jag ska inte säga att jag har haft överdrivet mycket tid över till mitt stora musikintresse. Efter valet ska jag visserligen försöka lägga lite mer tid till mitt musikprojekt Hammock (Lyssna gärna).

Det låter inte bra! Men det är som sagt var väldigt roligt att amatörmässigt komponera och spela musik själv ibland.

2 comments:

Nicke Grozdanovski said...

Kul att se att de finns fler som gillar Asta Kask :-) de är mina favoriter när de gäller punk, Enkel hård musik med underbara texter som man kan sjunga med i de oändliga. Såg att de kommer till Nybro i April, då ska jag självklart dit :-)

Röda hälsningar från Emmaboda

Patrik Renfors said...

Vi som lyssnar på gammal trallpunk är ett utdöende släkte, men likt min röda ideal så vägrar jag släppa det som är bra och mänskligt.